Var på förhandling igår. Det är alltid en urladdning. Det 45 åriga motpartsombudet hade sin pappa med sig, som också var advokat. Kan inte vara roligt att så bokstavligen gå i pappas fotspår. Särskilt inte om pappa inte släpper taget ens när man är 45… I och för sig verkade han minst sagt ovan vid komplicerade affärstvister och behövde nog någon att hålla i handen, men jag hade ändå tyckt att det var jobbigt att skylta med det på detta sätt… Flyg över halva landet till och från förhandlingen och sedan avslutade jag med en tjejmiddag med en god vän och lite vin. Idag är jag slut som artist och vägrar att en titta på en akt. Inte alls bra…
Gosade med barnen i sängen i morse medan de tittade på bompa. TV i sovrummet, vilket fantastiskt lyxig uppfinning. Förstår inte varför jag har varit så negativ till det så länge. Så gosigt att slappa alla fyra tillsammans. Enda nackdelen är att det avsevärt försvårar möjligheterna att komma i tid till jobbet…